08 juni 2010

Dåligt samvete...

 https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgAq5NsHzayl0Ic8s__cj-hB5RLnIchR2S1qObkhUSSYHWfx5bq50nQ1ut_n1WQ8LkiFtfYf8l1KfOM1hg4ylHwlKHADiqCWTgZDpdUpOq9hVNHW5GSN5Bdt_ntXAYM8Y9vRNTSaAgNRv8/s400/080626+pion+002.jpg

Så då har jag varit hos läkaren igen. Jag är så trött på att åka till Borås för akuta läkarbesök flera gånger i veckan! Om jag ska se det positiva i det hela så är jag åtminstone inte inneliggande och läkarna har koll på mig.

Just nu befinner jag mig i en riktig svacka och har svårt att glädjas åt någonting. Jag vill må bra någon gång!!!
Igår kollade de med ultraljud igen, en blododling gjordes och flera andra provtagningar.
Febern har kommit tillbaka och påverkar mig otroligt mycket så numera äter jag panodil regelbundet för annars orkar jag inte ta hand om mina älskade barn.
De provsvar vi hann få veta innan vi åkte hem igår visade sig tyvärr stiga över normalnivå igen :-(
Innan vi lämnade sjukhuset hämtade jag ut ännu en omgång med antibiotika. Jag ska ta det i väntan på mina provsvar. Denna gång får jag tack och lov fortsätta amma!!!

Varje gång tårarna kommer får jag som vanligt dåligt samvete, jag vet att jag inte är i närheten av hur jobbigt en del har det. Men jag blir som uppslukad av alla bekymmer som kantat vår väg den senaste tiden.
Jag fixar inte riktigt livet som tvåbarnsmamma när jag inte mår bra och då kommer det dåliga samvetet fram för det varje kväll.
Jag vill kunna njuta av livet med min familj. Jag vill inte att de ska se mig nedstämd vecka efter vecka...
Jag känner inte igen mig själv...jag vill vara den gamla vanliga glada och pigga Becca...
På torsdag ska vi tillbaka till Borås igen för provtagning sedan hoppas jag att det inte blir fler besök denna vecka.
 Det känns som om hela min kropp bubblar av frustration, oro och ilska...så nu när jag har skrivit av mig lite här på bloggen kanske jag blir lite lugnare.

Om en stund ska jag och Filip åka till grannorten för att träffa BVC-läkaren. Lilleman ska få en spruta, vi ska kolla naveln som fortfarande ser lite konstig ut och hans kladdiga öga. Sedan hoppas vi på en fin viktuppgång. Det syns att lillprinsen har ökat i vikt, han har börjat få så där bulliga gosiga veckiga lår :-)

Det var allt för denna gång,...jag hoppas innerligt att mina inlägg blir lite roligare framöver.

Ta hand om er!

kram

4 kommentarer:

Anonym sa...

Massa bamsekramar från hela familjen Rupertsson. Tänker på er!!!

Margita sa...

Kära goa Becca! Livet blir inte alltid vad man hoppas. Jag tycker inte du ska anstränga dig att vara glad när du faktiskt inte är det. Låt tårarna flöda, känn det du känner och se det som en känsla som sen går över. Att vara glad och lycklig hela tiden går inte. Du måste inte heller vara lycklig med din nyfödde. Ibland är livet svårt. Känner så för dig och din familj. Måtte nu läkarna en gång för alla få bukt med din "dumma" mage! Tänker på er. Kram

Linda W sa...

Du ska inte ha dåligt samvete för att du mår dåligt! Det finns ALLTID de som har det värre men man är sig själv närmast Becca, och du måste tillåta dig själv må som du gör,...inte mår väl du bättre av dåligt samvete för andra människor... ?? Sen är det faktiskt så at du har vart med om en himla massa jobbigt det sista och det är inte konstigt att du är nedstämd...
Gör så gott du kan av dagarna, gräm dig inte över det du inte orkade göra utan var nöjd med allt det du faktiskt gjorde, jag är övertygad om att det är en hel del om du tänker efter...
jag tycker du är en fantastiskt stark och glad tjej och du ska inte vara så hård mot dig själv, dina barn älskar dig även om du är ledsen just nu ..

Många kramar Linda

Becca sa...

Tack för era tänkvärda och kloka ord. Tack för att ni finns!

många kramar
Becca