28 juli 2013

Möhippa

12 dagar kvar och jag har fortfarande inte tagit in att jag ska gifta mig. Det är så mycket som ska ordnas med och som jag har hållit på under lång tid. Kanske är det orsaken till att jag inte riktigt förstår vad som ska hända snart. Det känns så overkligt att jag, om mindre än två veckor ska bli Axels fru. En dröm går i uppfyllelse!

Igår var det möhippa för mig och det var en alldeles fantastisk dag. En sådan där dag som sätter sig rakt i hjärtat och som jag kommer att minnas i alla mina dagar.
Vid flera tillfällen kom jag på mig själv med att sitta och titta på mina vänner och känna djup tacksamhet. Tacksamhet för att de är så fina, tacksamhet för att de ansträngt sig så för bara min skull...jag blev tårögd.
Tack älskade ni för allt ni ordnade!

Möhippani korta drag: En kille ringer på dörren på morgonen och lämnar ett brev, jag packar hysteriskt ned allt, ställer mig utanför huset bestämd tid, körs omkring bland ängar och lador, hamnar hemma hos kompis och får träffa de som ska dela min dag med mig, äter en otrolig frukost med underbara muffins, öppnar paket och gissar vem som köpt dem, åker till Ästa gård, tävlar "fångarna på gården" (mitt lag vann), bjuds på ljuvlig grillmat på picknickfilten, upptäcker att bikinin är kvar hemma, blir övertygad om att min bh och ett par trosor inte alls ser så underklädesaktiga ut (tack A-K för lånet), bastar, badar i olika vattentemperaturer, får se en gitarrspelning under vattnet (svensexa i samma bastu som oss) samt andra saker som jag inte nämner här, fick sjunga allsång... "med tallbarsdoft i bilen är man alltid säker..." (Ronny och Ragge), blev tilltalad "fjärilen" hela tiden av en flicka på ca 10 år (fick ha fjärilsvingar på mig hela dagen och kvällen). Denna flicka påpekade också att min badklädsel inte såg ut som en bikini.-"Sådan där spets har ju bara en sådan som man har under vanliga kläder!" Tupperat hår, illrosa ögonskugga, tiara, lila klänning, lite tingeltangel, gosedjurshandväska och sedan bar det av till Varberg, Societen, riktigt läcker mat, sång och dans.
Vilken dag, jag ville stanna tiden, det fick ju inte ta slut!!!


Svägerskan Madde och jag. 
Tack snälla för att jag kom så lindrigt undan ;-)

Inga kommentarer: