30 maj 2010

MORS DAG!

Alldeles nyss ringde telefonen, det var grannen Jonas som berättade att de fått en liten dotter. Det var skönt att höra att allt gått bra!
STORT GRATTIS TILL HELA FAMILJEN!!! 
Filip är glad över sin nya lekkamrat ;-)

http://saltaasta.files.wordpress.com/2008/08/baby_feet.jpg
Vilken Mors Dagpresent...en liten dotter :-)

Idag på morgonen kom Gustaf med ett litet paket och sa grattis på Mors dag. Det luktade väldigt gott och det visade sig vara väldoftande skönhetssaker. Brus och tvål som ska göra min kropp silkeslen ;-) Ser fram emot att få ligga i varmt skummande vatten med lugn musik i bakgrunden alldeles alldeles ensam!


Något som också doftar väldigt gott är syrenerna som blommar för fullt på grannens tomt. Titt som tätt står jag där vid träden och borrar in näsan i de ljuvliga blomklasarna. Barndomsminnen väcks till liv och plötsligt så står jag där på skolgården i en fin klänning och kramar om min fröken på skolavslutningen.
Tänk vad dofter kan framkalla!


Nu sover båda mina små prinsar och Axel är ute på löprunda. Jag njuter av tystnaden och lugnet! Oops, nu vaknar visst den minste prinsen. Hungrig igen antar jag!? Ja, ja, jag fick faktiskt flera minuter för mig själv i tystnad!

Hoppas att ni alla får en underbar vecka!

kram

29 maj 2010

De senaste dagarna...

Dagarna går så ofantligt fort. I förrgår fyllde Filip 7 veckor!!! Rätt som det är så är det jag som står där på gården när det är skolavslutning och tittar på vår student ;-)
Jag har lovat mig själv att försöka njuta och ta vara på bebistiden, men det är svårt när dagarna rusar på i ett sådant tempo. Det ena avlöser det andra utan någon som helst paus däremellan så man kan hämta andan.
Kanske beror det på att jag är en ganska oerfaren tvåbarnsmamma? När jag blir mer varm i kläderna kanske jag upplever det annorlunda? Jag hoppas det!

I förrgår var det dags att träffa läkaren igen. Vi gick igenom min långa journal och jag fick svar på de frågor jag hade. Läkaren gjorde även ett ultraljud och tyvärr visade det flera blodansamlingar i magen. Jag måste därför komma tillbaka igen om några veckor för att se hur det utvecklat sig.
Magvärken är jag så oerhört trött på och jag längtar mycket till den dag då kroppen känns som vanligt igen och jag inte har ont längre.

Igår var jag med Filip på BVC igen för att undersöka naveln. Naveln lossade dagen innan men det är fortfarande en liten bit kvar så de vill fortsätta att ha koll. Så det blir till att åka igen nästa vecka.
Det känns som om det hela tiden är besök av olika slag som trasar sönder våra dagar då vi är ensamma hemma och kan vila (när Gustaf är på förskolan).
När Gustaf är hemma är det fullt ös hela tiden så därför är jag väldigt rädd om de dagar han är på förskolan, enda chansen att få vila lite :-)

Häromdagen var rörläggaren här och fixade det sista med vatten och avloppet i stora badrummet. Nu återstår bara ett besök av elektrikern och lite arbete av Axel sedan är det helt färdigt.
Så här blev tvättställsblandaren:

 Vi är väldigt nöjda med denna blandare :-)

Nu ska jag försöka ta mig an listan över "måste-göra-saker". Den är så lång så jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Men, men nu hör jag att det först är amning som gäller. 

Hoppas att ni får en underbar helg!

kram

25 maj 2010

Puh...äntligen sover Filip! Jag vet inte riktigt vad det är med lilleman idag, han bara skriker och skriker. Gustaf är hos morfar hela dagen så jag tänkte jag skulle få lite gjort, men Filip har tagit all uppmärksamhet.

Jag tänkte att jag kunde sitta och trösta Filip i soffan framför tv:n och glo på såpoperor men det tyckte inte tv:n som mitt i en serie valde att ta en paus. En väldigt långt paus för jag har fortfarande inte lyckats få igång den.
Fram till att den fungerar igen får jag sitta och titta ut i trädgården och det är inte så fel det heller nu när äppelträdet blommar och allt är så härligt grönt.

Utsikt från soffan i vardagsrummet. Nu kan jag även se mina olivträd, citronträdet och fikonträdet på andra sidan rutan. De har fått flytta ut i friska luften.

Nu närmar sig mitt förhoppningsvis sista läkarbesök. På torsdag ska vi till Borås och träffa en av läkarna som var med från allra första början. Det var hon som tog ut vår lillprins ur magen.
Vi ska gå igenom hela journalen och jag får en chans att ställa frågor, det blir ett sätt att lägga sjukhustiden i bagaget och gå vidare.
När jag tänker på min sjukhusvistelse känns den väldigt avlägsen. Alla hemska upplevelser har börjat blekna och istället minns jag alla fantastiska människor som var vid vår sida under de tre veckorna väldigt tydligt.
På torsdag efter läkarbesöket ska vi gå till BB och lämna en present till den underbara personalen. Det känns viktigt att få berätta för dem hur tacksamma vi är för allt deras stöd. 
Ofta tänker man att någon gjort något bra men hur ofta säger man det eller hur ofta får man själv höra dom orden!? 
Jag ska bli bättre på det!

Det blir ett kort inlägg idag för nu ska jag ringa till kyrkan och fråga lite angående dop sedan skulle jag tro att lille Filip vaknar och är väldigt hungrig.
Ta hand om er!

kram


21 maj 2010

Äntligen fredag! Det är så skönt att veta att Axel är hemma hela helgen och kan hjälpa mig och dessutom kan vi turas om att sova.
Jag känner mig riktigt sliten och mina förlossningskomplikationer gör sig nu påminda i form av orkeslöshet. Igår när jag var på BVC-kontroll med Filip så erbjöds jag hembesök istället för att jag ska ta mig till vårdcentralen, en annan BVC-sköterska frågade om jag inte skulle ta ett blodvärde. Undra hur jag ser ut egentligen, sliten och blek antagligen?!

Glädjande under BVC-besöket var i varje fall att vår lille kille äntligen fick godkänt på viktuppgången. 230 g upp sedan förra veckan. Tyvärr får jag dock fortsätta åka till vårdcentralen då lillemans navel vägrar lossna och nu är det kletigt så de vill kontrollera den fram till den lossnar.

Idag har jag haft en sådan där dag man bara vill ska ta slut. Min mage har krånglat i några dagar, det är väl stress i kombination med flera veckors antibiotikaintag (rävgift enligt barnmorskorna) som gjort att den börjat strejka. Jag kunde bara inte ta mig till förskolan med Gustaf så denna dag har varit hektisk och inte så munter.
Men jag lyckades hålla ut till Axel kom hem ;-)
Som tur är har vädret varit fantastiskt i flera dagar nu och storeman (Gustaf) som älskar att vara ute och sparka boll och leka med sin båtbana har njutit trots att hans mamma inte varit i så bra skick.
Jag hoppas att helgen kan göra min mage mindre ond och att jag kan varva ned en aning.

Mellan amningar, tvättmaskiner, diskmaskiner, matlagningar, nattningar och lekstunder så försöker jag passa på att njuta av vår trädgård.
Det är så grönt och vackert ute och för att inte tala om alla underbara dofter! Det är oerhört avkopplande att stå på altanen på kvällen alldeles själv innan läggdags och ta några djupa andetag, balsam för själen!
Det är precis det jag ska göra nu!

Jag önskar er alla en underbar helg!







kram

17 maj 2010

Uppdatering...

Långledigheten tillsammans är över och nu är det vardag igen. Vi hade några härliga dagar tillsammans då vi tog dagarna som de kom.
Promenader, trädgårdspyssel, vila, filmkväll, god mat, lite shopping och besök av vänner fyllde vi våra dagar med.

I fredags kom våra vänner Malin, Daniel, Emil och Alicia på besök. Vi blev riktigt bortskämda med goda räkbaguetter, presenter och en väldigt fin "mor och barn"-bukett.
Vädret visade sig från sin bästa sida så trädgårdsmöbeln togs fram och det dukades fram ute för första gången i år.
Senare under kvällen (det blev visst lite grillning också) när Gustaf och Emil satt vid köksbordet och pratade med varandra blev mina öron riktigt stora. Emil hade lite undringar kring Filips födelse.
Gustaf sa: Doktorn skärde i mammas mage och tog ut Filip.
Emil: Hade han pyjamas på sig då?
Den oerhört seriösa diskussionen fortsatte och vi vuxna kunde inget annat än att le. Underbara barn!!!

Tack för en härlig dag och för de fina presenterna! Hoppas att det inte dröjer lika länge tills vi träffas nästa gång.

Idag har jag ägnat mig åt att försöka göra listan över "måste"-saker betydligt kortare. Flertal telefonsamtal, blanketter ifyllda, beslut tagna...ja, det är minsann en befriande känsla när man kan lägga saker bakom sig och framförallt RADERA dem från listan.
Jag är en person som gärna gör listor, kanske beror det på just den där härliga känslan då jag kan ta bort en avklarad uppgift!?
Gustaf och Filip hjälpte till genom att vara riktigt lugna så listan har faktiskt krympt en del.

Gustaf var så rolig för en liten stund sedan. Han stod i vardagsrummet bland taklister och golvlister (tyvärr har de hamnat där i väntan på att sättas upp) och plötsligt säger han:
-Åh när ska pappa ta bort listerna. Jag vill inte ha det så här rörigt!
Min älskade lille prins, vad kan han ha fått det ifrån!? ;-)

Sist i mitt blogginlägg berättade jag att Gustaf skulle till tandläkaren och jag kan meddela att det gick suveränt bra. Han gapade som ett lejon mest hela tiden till och med när inte tandläkaren var inne på rummet :-)
Gustaf kom hem lycklig och det första han visade mig var en självlysande liten råtta som han valt i en skattkista hos tandläkaren.

 Gustaf är så glad för sin råtta!

Det var ju även vägning av Filip samma dag. Jag var rädd att han hade gått ned i vikt då jag börjat amma och inte riktigt har koll på hur mycket han får i sig.
Resultatet blev viktuppgång men inte tillräckligt för att BVC-sköterskan skulle vara nöjd. Så nu har jag fått order om att amma flera gånger per dygn än förut. Jag måste erkänna att det stressar mig att lilleman inte går upp i den takt de vill så håll tummarna för att vi på torsdag får ett bättre resultat!

Nu ska lamporna släckas här i huset och John Blund ska komma på besök.

kram

13 maj 2010

Tiden rusar fram...

Tiden rusar fram...det är morgon och vips så är det kväll. Det känns knappt som om det är något däremellan.
Jag hoppas att det lugnar ned sig lite snart så jag hinner njuta och ta vara på Filips bebistid.
Axel är ledig fram till måndag och det gör stor skillnad när man har avlastning. Det är så underbart att vara hemma tillsammans och njuta av vår lilla familj.

Häromdagen fick vi besök av våra grannar Jonas, Tina och Anton. De har varit helt fantastiska och tagit hand om vårt hem och katten Lovis under hela min sjukhusvistelse. STORT TACK TILL ER!!!
Vi fick två presenter som jag blev VÄLDIGT glad för, två tomatplantor.

 Ser fram emot att få sätta tänderna i en röd solmogen tomat! TACK snälla Jonas, Tina och Anton!

Idag har Axel äntligen fräst potatislandet och det ser ut som om vi kan sätta våra "Rocket"-potatisar snart. Det ska bara torka upp lite först, matjorden är VÄLDIGT våt. 
Jag ägnade en stund åt alla tusentals maskrosor som invaderat vår gräsmatta. Det är ett evighetsjobb men någonstans måste man ju börja.
Under min maskrosutplåning upptäckte jag till min stora glädje att jag snart kan göra årets första rabarberpaj.

Jag har helt missat att kolla rabarberlandet men idag upptäckte jag hur bra de tagit sig.

Till sist i dagens blogginlägg kommer ett foto på dinosaurien som låg i ägget som Gustaf "hittade". Nu har den växt färdigt!


Imorgon ska Gustaf på sitt första tandläkarbesök, vi får väl se om han är medgörlig och gapar stort!? Sedan är det Filips tur att vägas. Undra vad vågen visar denna gång med tanke på att jag börjat amma!?

Hoppas att ni alla får en underbar helg!

kram

09 maj 2010

Bra dagar...

I fredags fick jag en väldigt trevlig överraskning när det ringde på dörren. Det var ett blomsterbud som kom med en otroligt vacker och färgglad bukett.
Nu pryder den vardagsrummet med sina gula, aprikos och gröna färger. Den drar verkligen ögonen till sig och jag hoppas att den får vara lika fin länge till!

 Tack snälla Alvar och Margareta för er omtanke, det värmer!

Fredagen fortsatte bra. Jag och Filip var på en extrakontroll av hans viktuppgång och oj oj oj vad vårt slit med matning gett resultat. Han har gått upp strax över 400 g på en vecka. Nu väger han 4660 g och är 56,5 cm lång!

Senare samma dag var en annan stor händelse, jag tog min sista dos med antibiotika. Efter veckor med mediciner var vi ju givetvis tvungna att fira detta. Axel köpte färska räkor och kräftor och överraskade med en riktigt god måltid. MUMS!
Tack älskade Axel!

MUMS!!!

Igår (lördag) var det så dags att börja försöka amma min lille prins igen. Jag måste erkänna att jag undrat om det verkligen skulle fungera igen!? Jag räknade med att det skulle ta några dagar att komma igång men Filip tog ett rejält tag med en gång och åt på.
Nu ska jag bara komma i fas med hans mängd av matintag sedan kan jag säga: -"BYE BYE" till min trogne följeslagare Pump.

Snart är den nog ett minne blott ;-)

Jag får ju inte glömma att visa er vad som hänt med Gustafs ägg som han "hittade" på altanen häromdagen.
Det var ingen krokodil som han trodde utan en liten dinosaurie. Den växer som bara den och vi har fått byta till en större skål.

Dinosaurie på tillväxt!

Nu är det söndagsfrukost med familjen som gäller. Jag hoppas att det blir lite uppehåll idag så att jag kan ge mig ut i trädgården och pyssla om rosenlandet. En annan uppgift för dagen blir också att ta fram nästa klädstorlek till Filip. Tänk att han redan växt ur vissa kläder! Tiden går så fort.

Sist idag kommer ett foto på mina underbara barn. Jag älskar dem så innerligt mycket!!!

 Mina älskade pojkar!!!

kram

05 maj 2010

Längtan...

Dagarna går fort och snart är det fredag. Fredagen som kommer har jag sett fram emot länge länge, då ska jag nämligen ta sista antibiotikakuren. Det i sin tur innebär att jag får försöka amma igen och i och med det blir jag så småningom av med bröstpumpen. HURRA!!! Jag är så innerligt trött på pumpen och den gör mig väldigt låst till hemmet.

Idag var Gustafs och Filips farmor här och tog hand om Gustaf några timmar och tanken var att jag skulle få sova. Vår lille Filip tyckte dock annat så resultatet blev 30 minuters sömn. Men jag ska inte klaga det är alltid något!
Från och med i natt kommer jag få hjälp av Axel igen med matning av lilleman så jag kan koncentrera mig på enbart pumpen. Min käre sambo är äntligen bra från matförgiftningen!!! HURRA!!!

Om en liten stund så kanske vi får ihop det så att vi kan ta oss utanför dörren hela familjen tillsammans. Det är havet som lockar! Jag vet inte när jag var där sist, alldeles för längesedan.
Jag ska stå där på klipporna och titta ut mot det stora blå och ta djupa andetag...som jag väntat på detta tillfälle. Under min sjukhusvistelse fantiserade jag om just den stunden och då kändes den väldigt avlägsen, men idag kanske det då äntligen sker :-)

Efter detta osammanhängande blogginlägg ska jag nu bege mig till duschen för att kolla så att storeman (Gustaf) tvättat färdigt sina pingviner så att jag kan börja skrubba honom.

kram

Ägget som Gustaf "hittade" på altanen häromdagen har nu börjat kläckas. Gustaf gissar på att det är en krokodilbebis som gömmer sig i ägget eller en drakbebis till "Draken Arne" som hänger i taket i Gustafs rum.




03 maj 2010

Här kommer lite foton från gårdagen och idag...


Foto 1: Vår lille Filip Foto 2: Jag och min prins.
Foto 3: Gräslöken växer så det knakar. Foto 4: Magnolian ser ut att ha klarat av vintern.
Foto 5: Mina föräldrar kom med tårta på Filips namnsdag igår. Foto 6: Hänggungan är på plats.
Foto 7: Gustaf hittar ett ägg på altanen med ett meddelande. Foto 8: Nu ska ägget läggas i vatten och sedan får vi se vad som händer. Vi är lika nyfikna som lilleman :-)
Foto 9: Gustaf är duktig i trädgården. Här tar han bort maskrosor. Foto 10: Persikoträdet pryds av små rosa blommor.

Sist men inte minst: Stort tack till mamma och pappa som passade Gustaf igår och städade vårt hem.

kram

01 maj 2010

Deppigt inlägg

Hej igen!

Igår lämnade jag sjukhuset med lätta steg. Läkaren bedömde att dränaget på magen kunde tas bort och enbart läggas om hemma av Axel. Antibiotikan ska jag fortsätta med i en vecka till sedan hoppas jag innerligt att jag kan börja amma Filip igen. Om han nu kommer ihåg hur man gör!?
Provtagningar kan jag göra på grannorten!

Det känns konstigt att lämna sjukhustiden bakom sig, men givetvis väldigt skönt. Igår såg vi alltså fram emot att åka hem och fira Valborg tillsammans och njuta av en hel helg hemma.
I bilen på väg hem börjar Axel må illa och väl hemma var det bara för honom att lägga sig i sängen, magsjuka!
När ska vår otur ta slut!?!?

Jag måste erkänna att det börjar bli för mycket eller så är det de senaste tre veckornas händelser som kommer ikapp mig. Jag känner mig nedstämd, uppgiven och tårarna rinner för det mesta.
Jag vill också kunna gå ute med barnvagnen och njuta med min familj i vårvädret!
Kanske jag ska tacka ja till alla kuratorsamtal jag erbjudits!? Läkare och BVC-personal tycker att jag borde prata om tiden som varit med någon professionell.

Istället är dagarna fyllda med bröstpumpning, fingersondmatning av Filip, blöjbyten, matlagning, tvätt, nattning, Gustaf som behöver aktiveras...ja,det finns ingen tid kvar till att ens komma utanför dörren. Bara matning av Filip (inkl pumpning, tillagning av ersättning, diskning av slangar mm) tar mer än en timme. Han äter var tredje timme.

Jag vet att det finns bra mycket värre saker man kan råka ut för så därför känner jag mig patetisk som gnäller över sådana här saker men nu är jag inne i min bubbla av trötthet och nedstämdhet så det hjälper inte att tänka på det.

Nu är det slut på bloggandet för idag för nu ska Gustaf få höra nästa kapitel i boken "Klas Klättermus i Hackebackeskogen".

Förlåt för ett riktigt tråkigt inlägg, jag var bara tvungen att skriva av mig!

många kramar



Tack snälla Ingrid för all hjälp idag!!! STOR kram till dig!