Delfinsim

När jag ändå sitter ned för en gång skull kan jag ju passa på att lägga ut några foton som jag lovade för länge sedan.

Här kommer foton som togs för ca 1 år sedan på Anguilla (grannön till St Martin). Vi hade en fantastisk stund tillsammans med Desirée 3,5 år gammal. För min och Axels del var det andra gången men det var lika underbart. Vi är alla eniga om att vi GÄRNA gör det igen!

Jul 2014

Julen är över. Den där sprittande härliga julkänslan infann sig inte riktigt i år. Kanske berodde det på vädret eller andra omständigheter denna jul.
Mina föräldrar och syskon var här på julafton och jag njöt av deras sällskap.
Här kommer några foton från vår jul.

Lite pynt vid entrén.

  En liten marsipangris vid varje tallrik.

 Kände mig lite som Ernst när jag fick ett infall och gjorde en krans av grankvistar med äpplen.

 Prismorna som jag köpte till bröllopet fick pryda kransen.

 Är så glad i mina änglar jag hittade på en loppis.

 Julmössen som traditionsenligt vaktar julklapparna under granen.

 Julkrubban som följt med mig sedan barndomen.

 Pilasterhyllan julpyntad.

 Julblomma från föräldrar på jobbet. Tack!

Julgodiset dukade jag upp på pianot i år.

 

 

 Jag är väldigt förtjust i fåglar så jag hade flera i granen i år. 

Mini-smällkarameller pysslade jag ihop och givetvis var de prickiga.

Gamla tomtar som jag köpt på loppisar har stått lite varstans här hemma.

 Familjen samlad. Undra hur många kort jag har som Gustaf gör normala miner på!?

 Uppfriskande promenad på julaftons förmiddag.

Kalle Anka är  populär för både stora och små.

 

 

 Barnen blev överlyckliga när de såg vad tomten kom med.

Även jag blev lycklig för det fina paketet från "Tinna". 

Tack snälla mamma och pappa för den fina hortuskrukan!!!

 

 Tack Erik och Ramia för det fina kakfatet. Vi har redan använt det flera gånger.

Farmor- älskad och så innerligt saknad

Jag har så ont i hjärtat! Natten mellan fredag och lördag dog min lilla farmor. Det var väntat och jag hann ta farväl men sorgen är så stor. Hon var mig så nära! En del av mig försvann med henne.
Barndomsminnen svischar förbi och det gör så ont att hon inte längre finns med oss här.

 

Så saknad

Till hennes 90-årsdag för två år sedan hade jag skrivit ned tankar och minnen som jag ville att hon skulle få ta del av så att hon kunde förstå hur mycket hon betyder och har betytt för mig. Jag väljer nu att dela detta brev med er.

Frillesås 2012-10-30

Fina farmor!

Det är kväll och jag ligger bredvid Gustaf och lyssnar på hans andetag. Jag väntar på att han ska somna så att jag kan fortsätta med allt som ska göras innan jag går och lägger mig.

Varje kväll när jag ligger där i sängen intill någon av mina pojkar får jag chansen att stanna upp och släppa fri mina tankar. Tankar som jag tänker annars också men som alltid avbryts av något/någon.

Det är befriande att få tänka och minnas i tystnad till ljudet av ett litet barns lugna andetag.

Just denna kväll ligger jag och tänker på dig. Fina minnen, barndom, jag blir varm i hjärtat men samtidigt känner jag vemod. Vemod över en tid i livet som ”försvann” så fort.

Jag ser dig sittandes i ”Andrea” ute på havet, din och farfars motorbåt. Det är en solig dag, måsarna skriar, saltvattendoft och farfar står och styr båten mot en ö.

Du sitter med en schalett om ditt ljusa hår. Håret fladdrar med vinden. Du vänder ditt ansikte mot solen och blundar. Du sjunger ”en sjöman älskar havets våg”. Du ser så lycklig ut.

Det är tidig vår. Jag och Erik åker med dig och farfar på en utflykt. Vi ska till Varberg. Du visar oss runt på museét på Varbergs fästning. När vi lämnar museét och kommer ut på borggården så far ett lyckorus igenom mig.

Det doftar vår i luften, det knastrar av grus under skorna. Jag håller dig i handen och känner mig lycklig.

Vi är i Frillesås. Jag går längs gången mot gäststugan. Jag ser dig stå i det lilla köket och du vispar i en bunke. Jag går in till dig. Vispskålen är vit med något blått blommotiv och ljudet när vispen möter skålens yta låter så härligt. Jag småpratar med dig medan du fortsätter vispa. Jag kikar in i storarummet och där sitter farfar i en fåtölj vid det stora fönstret och tittar ut över havet med ljudet från en radio i bakgrunden.

Det luktar speciellt, det luktar farmor och farfar och det luktar sommar.

Det är julafton. Vi är på Källebacka hela släkten. Vi kusiner väntar spänt på tomten. Du stämmer upp i sången ”Upp på Källabacken...” och så är dansen kring granen i full gång. Ut i köket, sedan hallen, in i vardagsrummet och så dansar vi varv efter varv sjungandes.

Det knackar på dörren, det är visst tomten som kommer med julklappar. Alla får sitt paket och sedan ställer sig farfar upp och börjar läsa ur ”Julevangeliet”, ”Och det hände sig vid den tiden...”

Vi avslutar med att sjunga tillsammans.

Några jular skickade du med oss hemmagjord julkorv och rödkål. Jag ser hur du lämnar över det till pappa och jag minns hur jag njöt.

Julfirandet på Källebacka var speciellt, det gav mig den sanna julkänslan har jag förstått nu i efterhand. Denna julkänsla har kommit till mig år efter år och jag gör allt vad jag kan för att mina pojkar också ska få känna julefrid.

Vi är i Stockholm, du, jag, farfar och Erik. Vi ska bo på hotell, bara det är ett äventyr. En av kvällarna är det bestämt att vi ska se musikalen ”Fantomen på Operan”.

Vi är på Oscarsteatern. Jag sitter och tittar på alla rader av platser, på alla lampor som lyser som små stjärnor i operataket.

Musiken börjar spela och jag blir trollbunden. Trollbunden för all framtid. Det var magiskt och än idag, flera musikaler och år senare, så är ”Fantomen på Operan” den som ligger mig varmast om hjärtat.

Jag har alltid tyckt att du varit så vacker. Håret så fint lagt, dina dräkter som satt perfekt, halsbanden som jag beundrat kikade på. Du är än idag min vackra farmor!

Vi sitter i er gröna mercedes på väg till Frillesås. Jag och Erik ska vara med er där i några dagar. Du sitter vid ratten och farfar i passagerarsätet. Farfar ber dig (Myran) att köra åt sidan. Han öppnar dörren och tar fram kikaren och tittar på fåglar. När jag blundar och tänker på färderna i den gröna mercedesen kan jag fortfarande känna lukten av den och minnas hur sätena fjädrade när man rörde sig.

Vi är i min trädgård i Frillesås. Jag, Gustaf, Filip, du och pappa spelar fotboll. Du tar sats och sparkar mot mål där Gustaf står. Han skrattar och du skrattar. Jag ler, ler åt att du bjuder på dig själv, skojar och är så fin mot mina pojkar. Du har barnasinnet kvar och du är så omtyckt av mina små.

Jag har så många fler minnen som jag skulle kunna dela med mig av men jag valde ut dem som dyker upp allra först när jag tänker på dig.

Tack kära farmor för alla upplevelser och minnen. Minnen som jag alltid kommer bära med mig i hjärtat. Du betyder mycket för mig!

Varma kramar

din Becca

Jag hoppas verkligen att hon förstod hur mycket hon betyder för mig. Hennes sista ord till mig när jag träffade henne för ett par veckor sedan kommer jag alltid att bära med mig.

"Tack för allt! Du är så fin. Du har alltid varit så fin Becca. Ta vara på de där..." Hon pekade mot Gustaf och Filip.

Minnena av dig kommer alltid finnas med mig lilla farmor och jag vet att du finns där i himlen och ser ned på mig och är med mig. En dag träffas vi igen...

Jag avslutar med en bön som farmor ofta läste för mig:

"Det går en ängel kring vårt hus, hon bär på två förgyllda ljus, hon bär en bok uti sin famn, så somnar vi i Jesu namn."

 

 

 Farmor och Filip

 

3 år sedan detta kort togs.

 Farmor och Gustaf

Lillebror Erik, jag och farmor.

 

 Jag och farmor, midsommar i Torstensvik

 Jag kommer aldrig glömma farmors

hjärtliga skratt som lätt smittade av sig.

Älskad

GLAD PÅSK!

Påskafton är här och hittills har dagen börjat lugnt. Solen lyser från en blå himmel och när man sitter inne och tittar ut blir man lurad. Det ser väldigt varmt och skönt ut men det är riktigt kallt. Vi är dock väldigt tacksamma över att slippa snö som dalat ned lite varstans.

Natten bjöd inte på så mycket sömn för min del vilket gör att jag segar mig fram idag. Gustaf har hostat och hostat och när han väl lugnat sig så har min hosta satt igång.
Jag är så trött på förkylningar som aldrig vill gå över men jag påminner mig själv varje gång jag är less på detta om att det kunde varit värre.
I dessa tider hoppar min tanke tyvärr ofta iväg till 2010. Imorgon är det två år sedan en fruktansvärt jobbig tid tog sin början. Efter tre månader på sjukhus, tre operationer, blodförgiftning och massor med undersökningar kom vi äntligen hem med vår lille prins Filip. Då var det sommar!
Jag gör vad jag kan för att inte hoppa tillbaka men hjärnan kopplar gärna ihop denna årstid med traumat 2010.

Nog med tråkigheter! Om en stund ska jag bege mig ut i trädgården och gömma några presenter. Påskharen har lagt två kartor vid entrén som G och F ska få följa. Själv kommer jag inte hitta något ägg då mitt redan varit framme sedan en vecka tillbaka. Godis varje dag, hmm, efter påsk får det verkligen bli ändring på min kost.

I tisdags fyllde min mormor 80 år. I mina ögon känns hon inte en dag över 70. Mormor blev "kidnappad" och förd till Varberg. Där blev det restaurangbesök, shopping och fika med flera släktingar. Tyvärr kunde jag inte vara med men på seneftermiddagen tog mina föräldrar med sig mormor hem till oss.
Jag dukade fram frallor och pålägg och avslutade med en bakelse. Det var en mysig eftermiddag/kväll och Gustaf ville absolut inte att gamlamormor skulle åka hem.

 Grattis fina mormor!

Nu har jag inte tid att skriva mer. Filip sover och då får man passa på att städa och greja. Axel ska gå ut och cykla med Gustaf.

G gillar att cykla!

Jag önskar er alla en glad och härlig påsk!

kram