Ensam hemma...

Nu är jag alldeles själv hemma och jag har hur många saker som helst som väntar på att göras. Jag vet inte vart jag ska börja?!

Båten har jag kollat till. Jag vågade knappt titta när jag närmade mig vår båtplats med tanke på de senaste dagarnas väder och vind. Som tur var låg båten bra och det var inte så mycket vatten i den att jag var tvungen att ta ett bad för att ösa.

Gräsmattan behöver klippas, men det känns som att vädret får stabilisera sig lite först. Måla lillahuset är inte att tänka på. Så kom vi då till den där punkten på listan som jag låtit vänta ett bra tag, alldeles för länge. Nämligen att beställa foton och uppdatera barnens fotoalbum. Jag ligger ett år back!!!
Det är ju bara att ta tag i den punkten för det blir ju bara fler och fler foton. Då var det bestämt, beställning av foton ska jag ägna mig åt.

Ska faktiskt pausa med lite röj i klädkammaren också. Jag måste ju passa på medan jag tycker att det är roligt. Det känns så skönt att få ordning och reda och bli av med saker. Tänk vad man samlar på sig och sparar!

Idag lämnade jag Filip med en gång på förskolan och inga tårar ännu. Han stod där i fönstret och höll om sin lilla apa och log mot mig. Apan har han inte brytt sig om så mycket innan men nu blir den väl en liten trygg vän vilket känns bra då han inte har napp längre som han kan trösta sig med.
Gustaf är hos morfar och mormor och hoppas på att få åka buss idag.

Igår var jag och hälsade på min andra arbetsplats. Det kändes bra att bekanta sig med de nya kollegorna innan jag kommer "på riktigt" nästa vecka.
Nästa vecka kör det alltså igång och det känns riktigt bra!

Imorgon är det dags för läkarbesök på Sahlgrenska igen. Dags för "hoppa-räcka ut tungan-dragkamp-känsel"-kontrollen (neurologisk status) igen. Inget vidare faktiskt men det måste ju göras. Sedan blir det lite provtagningar och prat med läkaren om hur det går med medicinerna.
Än så länge har jag inga större biverkningar. Jag får väldigt lätt blåmärken och så jag har tyvärr börjat få blåsor i munnen lite då och då. Men som sagt så länge det håller sig på den nivån så är jag nöjd.

På fredag är det dags för "Becca-dagen". Jag ska få rå om mig själv utan barn, utan sambo och utan tider att passa. Frisörbesök börjar dagen med sedan tänkte jag se om jag kan hitta något att fylla min garderob med och sedan kommer det ju även bli lite loppisbesök. Längtar!

Nu ska jag ta tag i fotobeställningen och förhoppningsvis blir jag färdig lite innan Filip ska hämtas så jag kan läsa några sidor i en ny sträckläsningsbok av Elisabet Nemert. "Ljusetes dotter" heter den och den verkar vara lika fängslande som alla hennes andra böcker.
Dessutom kom Axel hem med en bok till mig när han kom hem från Gävle. Det är boken "Armlös, benlös men inte hopplös" av Mikael Andersson. Jag ser fram emot en höst med en massa nya läsupplevelser!

Ta hand om er i busvädret!

kram