När jag sprang där längs havet och blickade ut över öarna var det inte bara löpningen i sig som gjorde mig varm utan glädjen och lyckan över att få springa igen.
När det var som värst på sjukhuset i våras/somras var jag inte bara ledsen/rädd över att kanske inte få se mina små killar växa upp utan även sorgen över att kanske aldrig mer få springa vid havet och njuta av det salta. Därför blev det väldigt känslosamt under springturen.
Sedan var jag också så stolt över mig själv, att jag klarade att springa hela vägen utan en endaste paus. Tiden jag sprang på var fyra minuter sämre än då det gick som bäst, då jag sprang varannan dag. Men efter en graviditet och tre operationer så är jag ofantligt nöjd ändå!
Känslosamt är det väldigt ofta nu för tiden. Jag har alltid varit väldigt "lättrörd" men nu är det på ett annat plan. Jag njuter så av tillvaron. Jag har "landat" efter all turbulens. Jag har hittat mig själv och för första gången på riktigt länge kan jag ärligt säga att jag mår bra och att jag lever det liv jag vill leva.
Visst har jag mina stunder och det vore ju konstigt annars, men däremellan tar jag tillvara på händelser/situationer på ett annat sätt än innan. Jag har fått en "knuff" i baken vad gäller att ta tag i saker som inte varit positiva i mitt liv och gör nu något åt det. Känns oerhört bra!
Nu över till lite andra områden.
Läkarbesöket avklarat hos neurologen. Läkaren bestämde att jag ska ta en tur in i röret igen för att få bilder så de kan jämföra med bilderna från 2007. Han ska även kolla upp om det finns platser kvar i en studie som går ut på att testa medicin i tablettform :-)
Om inte röntgenbilderna visar en massa förändringar i hjärnan kommer jag att fortsätta utan bromsmedicin och invänta den nya medicinen som kommer någon gång under nästa år (piller).
Vi har också hunnit med Lucia-firande på förskolan. Väldigt tidigt men väldigt mysigt!
Anton och Gustaf...så goa vänner så det värmer i hjärtat när man ser dem.
Vi har gjort julgodis! Hundratals knäck och mjölkkola och så 1 1/2 kg marsipan som blev mozartkulor.
Vi har fortsatt pyntandet och grejandet. Fram med hyacinter, nötter, tomtar, paketinslagning...
I entrén har det också pyntats. Häromdagen fick jag någon minut över och vips fram med ståltråden och grankvistarna så var hjärtat färdigt. Sedan var det bara att hänga upp det vid entrédörren.
Lite polkagriskäppar och juläpplen på "trappen" gör det snabbt "juligare".
Nu närmar sig uppesittarkvällen med godis och mys. Jag kan fortfarande inte förstå att det är imorgon självaste dagen är...imorgon kommer tomten!!!
Jag önskar er alla en underbar jul! Ni som ska ut på vägarna, ta det försiktigt!
julkramar från
BECCA
GOD JUL!
1 kommentar:
God jul Rebecca! Skönt att höra att du börjar att må bra igen! Tack för det fina kortet vi fick! Det är så fina killar ni har!
Kram och hälsa familjen! /Stina
Skicka en kommentar