Jag får se till att vila mer och dra ned ytterligare på tempot så ordnar det sig nog?!
I eftermiddags tog vi på oss varma kläder och gav oss ut i kylan. Gustaf åkte lite pulka och sedan styrde vi våra steg mot stranden.
När jag stod där på sanddynen och blickade ut över havet och öarna blev jag riktigt rörd. Det är så vackert och jag blir alltid extra tacksam för att jag får leva mitt liv nära havet.
Havet ger mig något som inte går att beskriva i ord, jag blir så lugn och hoppfull.
När vinden började nypa rejält i våra kinder vände vi hemåt och väl hemma så värmde vi oss med nygräddade våfflor med grädde och sylt. Mums!
Mums med våfflor tyckte Gustaf!
Nu ska jag fortsätta med att slappa och bara njuta av livet liggandes i soffan med en gosig filt och en trevlig vårig inredningstidning.
kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar