Vi fick fördriva ett par timmar på stan och sedan var det bara att åka tillbaka till läkaren.
Undersökningar gjordes och vi gick igenom lite saker inför framtiden. Moderkakan ligger helt för livmoderhalsen och enligt vår läkare idag så kunde den fortfarande flytta sig (vi har fått olika bud hela tiden). MEN han sa samtidigt att vi ska göra upp en akutplan om det blir så att jag får blödningar.
Det hela avslutades med en fortsatt heltidssjukskrivning i en månad, sedan är det ultraljud igen för att se om moderkakan börjat röra på sig.
Jag hade många frågor innan besöket och det känns som om jag fått svar på dem. Tyvärr känner jag mig inte ett dugg lugnare.
När läkaren knöt tummarna hårt och sa att han verkligen hoppas att det inte ska bli en blödning så fick jag en klump i magen. När han tog upp att vi måste göra en akutplan började hjärtat klappa extra hårt.
Det enda jag nu kan göra är att vila så mycket som möjligt och inte lyfta tungt men annars kan jag inte styra det. Börjar det blöda så gör det och då är det raka vägen till Östra Sjukhuset som gäller.
Bara tanken på att detta ska hända får mig att må illa. Det är särskilt ett scenario som rullat runt i huvudet på mig under dagen.
Att jag får en störtblödning när Axel jobbar, jag ska hitta någon som kommer snabbt som ögat och tar hand om Gustaf och se till att få ambulans eller någon som kan köra mig till närmsta sjukhus med neonatalavdelning. Detta scenario får mig att bli alldeles kallsvettig!
Nu behöver det ju inte bli så, men det är väl lika bra att jag planerar så mycket det går ifall det händer!
Nog pratat om detta, jag känner att jag måste få distans och låta det sjunka in så att jag inte fortsätter att vara lika skräckslagen framöver!
Nu kan jag avslöja Gustafs val av tapet. Jag la fram tapetböckerna med olika alternativ och till min stora glädje så hade lilleman samma smak som mig.
Denna tapet valde han:
Nu ska myskläderna på, apelsinerna ska hämtas i kylen, ljusen ska tändas, soffan ska intas och "Liten" ska få tid med sin mamma och pappa.
Det är så mysigt när jag försiktigt trycker lite på magen och h*n svarar genom en liten buff på samma ställe.
Jag hoppas så innerligt att vårt lill* mirakel får växa till sig och att allt går bra!
Det är så mysigt när jag försiktigt trycker lite på magen och h*n svarar genom en liten buff på samma ställe.
Jag hoppas så innerligt att vårt lill* mirakel får växa till sig och att allt går bra!
kram
6 kommentarer:
Oj. Det låter jobbigt. Men det kommer säkert gå bra.
Ni vet att det är bara att ringa när som helst på dygnet. Vi tar Gustaf och behövs skjuts så finns vi förhoppningsvis hemma. Vi jobbar ju när alla andra är lediga ;)
Många kramar, håller tummarna för er!!
Hittade hit genom min svägerska Malin. Jag bor också i Frillesås och ska ha mitt första barn i slutet av mars. Jag kan förstå din oro kring det här med moderkakan. Men som tur är har vi väldigt bra läkarvård så vad som än händer kommer nog din lilla bebis att må fint.
Tina: Tack, det känns tryggt att veta att ni inte är särskilt långt ifrån oss. KRAM
Maria: Grattis, vad roligt!!! Då kommer det förhoppningsvis inte skilja så många veckor på våra bebisar :-) Tack för dina lugnande ord! Vart i Frillesås bor ni?
Vi bor vid skolan ungefär. Flyttade hit för ett och ett halvt år sedan, så vi känner oss fortfarande lite nyinflyttade. Vart bor ni själva?
Maria: Vi bor i Vallersvik. Vi flyttade hit 2005 om jag inte minns fel.
Skicka en kommentar